|
MENY
J.R. Bjørkvold
Om forlaget
Bøker
Bestilling
Kontakt oss
Nyhetsglimt
Blogg
Revolt & rabalder
Pressefoto |
 |
Freidig Forlag
|
| |
|
| |
|
| |
FRA
STOCKHOLM TIL MALMö — med et PS
på e-post
Det var under en stor konferanse i Stockholms
Folkets hus i mai 1991, et to dagers "Nordisk
lekmöte på lek på allvar"
(med Astrid Lindgren, litteraturens lekdronning,
i salen). 1200 mennesker var samlet i et kjempeamfi.
Alene der nede på scenen kjente jeg
det knøt seg i nyrespissene, jeg hadde
aldri snakket for så mange før.
Brått kjente jeg energien fra salen
stige, så å si utenfor min kontroll.
Hva var dette? Lo folk av meg? 1200 mennesker
— og det er mye — lo stadig mer
nå. Og salens blikk var ikke lenger
festet på meg, men på noe bak
meg. Jeg snudde meg rundt. Og der stod det
en stor blå hest, den nikket på
hodet, og nærmet seg meg, vennlig, dansende.
Hva gjør man da? Halv svimeslått
av overraskelse bød jeg hesten opp
til dans, dels ved et flygel, dels tête-à-tête.
Og salens latter steg til et brøl,
det var som om et jumbojet lettet der inne
i Folkets hus i Stockholm. 1200 mennesker
var fylt av lekens krefter, i et potensert
fellesskap av noe stort: "lek på
allvar" — førstehånds
erfart som tilkopling til krefter i oss mennesker
som bare kulturens musiske nøkler kan
utløse. Ikke behøvde jeg denne
maidagen i Stockholm å forklare den
blå hestens betydning for våre
liv, i skole og samfunn. Med umiskjennelige
kvinnestemmer inne i hestedrakten stod den
blå hesten der på scenen og knegget
av fryd.
To år senere, i mars 1993, ble det åpnet
et kultursenter i Malmö for barn og unge,
på tvers av kulturer. Det har fått
navnet "Blå hästen",
løftet fram som en idé fra et
jumbojet take-off i Folkets hus i Stockholm
i mai 1991, der en nordmann og en blå
hest danset Taube-tango. På "Blå
hästen" i Malmö har mange barn
laget mange blå hester. Jeg har selv
sett dem, naturligvis. De myldrer.
PS:
Blå hest på e-post
Jeg sitter her nå i formiddag, mandag
18. juni 2001 og skriver denne teksten om
Den blå hesten. Og mens jeg sitter og
skriver dette får jeg følgende
e-post:
Det är tack vare Dig som vi heter
Blå Hästen. Jag studerade vid Luleå
tekniska i början av 90-talet och då
föreläste du i Piteå på
Musikhögskolan, en mycket interessant
föreläsning som lämnade djupa
spår efter sig. Då hade jag fått
i uppdrag av politikerna i Skellefteå
kommun att skapa ett barnkulturcentra.
...
Stort tack för allt gott du sprider,
i syftet att utveckla barnkulturen i världen!
Och förresten inte bara för barnen
utan för oss alla! TACK!
Med vänlig hälsning Rose-Marie Lindfors,
dramapedagog på Blå Hästen.
Og Blå hest-følelsen fra Verona
vender tilbake, den spiller meg et puss av
ultravirkelighet her jeg sitter. Denne
e-posten akkurat i dette øyeblikk.
Forunderlig sterkt. Det er som den vil bekrefte
den musiske gehalten i Dom Helder Camaras
dikt: Ja visst finnes vi blå hester
i verden!
|
|
|
til
toppen
|
|
